Det kan vara helt naturligt att likvidera ett ab då verksamheten inte längre är lönsam eller då det har blivit dags att göra något annat i livet. Men vad händer när bolaget inte är helt skuldfritt? Många företagare ställs inför situationen där tillgångarna inte räcker för att täcka skulderna, eller där skulder finns kvar till exempelvis leverantörer, banken eller Skatteverket.
I det läget är det viktigt att förstå skillnaden mellan en frivillig likvidation, snabbavveckling och en konkurs, samt hur processen ska hanteras för att undvika personligt ansvar.
Olika vägar att likvidera bolag
Det finns flera sätt att likvidera bolag på och valet beror till stor del på bolagets ekonomiska ställning. En vanlig metod är den frivilliga likvidationen där ägarna själva beslutar att bolaget ska upplösas. För bolag som är skuldfritt eller har tillräckliga tillgångar för att betala sina skulder fungerar detta ofta smidigt.
Om bolaget däremot har skulder, kan det vara klokt att överväga andra alternativ. Ett av dessa är snabbavveckling där en bolagsservice köper bolaget och tar över hela processen, inklusive administrationen kring likvidationen. Det är dock viktigt att komma ihåg att snabbavveckling normalt endast är möjlig för bolag som inte har obetalda skulder. Bolagsservicen måste försäkra sig om att ekonomin är i balans innan köpet genomförs.
Om skulderna är större än tillgångarna och bolaget inte längre kan betala sina räkningar blir det i stället aktuellt med konkurs. Det är då en formell process där bolaget avvecklas under överinseende av tingsrätten och en konkursförvaltare.
När ska du själv agera – och hur?
Om du märker att bolaget börjar få svårt att betala sina skulder är det viktigt att agera snabbt. Lagen kräver att styrelsen följer bolagets ekonomiska situation och vid misstanke om kapitalbrist genast upprättar en kontrollbalansräkning. Om den visar att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet måste du som företrädare vidta åtgärder. Annars kan du bli personligt ansvarig för skulderna.
Om bolaget fortfarande har tillgångar som kan täcka skulderna kan du påbörja en frivillig likvidation. Men om likviditeten inte räcker till ska du hellre ansöka om konkurs. Det är en mer skyddande och korrekt väg än att försöka fortsätta driften trots brist på medel.
Vad händer med skulderna under likvidationen?
När en likvidation inleds blir syftet att omvandla bolagets tillgångar till pengar och betala alla skulder innan något delas ut till aktieägarna. Om tillgångarna inte räcker, ska likvidatorn avbryta processen och ansöka om konkurs. Det är en tydligt reglerad del av aktiebolagslagen som syftar till att skydda borgenärerna.
Vid konkurs tar en konkursförvaltare över ansvaret. Förvaltaren säljer bolagets tillgångar och betalar skulderna i en viss ordning: först statliga avgifter och löner, sedan leverantörsskulder och till sist eventuella fordringar från ägare. Skulder som inte kan täckas av tillgångarna skrivs normalt av i och med att bolaget upplöses.
Snabbavveckling, likvidation eller konkurs – vad passar din situation?
Om ditt bolag har en stabil ekonomi men du vill avsluta det snabbt och utan administration, är snabbavveckling ofta det bästa alternativet. Det innebär en direkt försäljning av bolaget i vilande form till en aktör som sköter hela avvecklingen åt dig.
Om skulder finns men går att täcka med bolagets egna tillgångar, kan en frivillig likvidation vara lämplig. Du avslutar verksamheten i ordnade former och betalar av skulderna innan bolaget upplöses.
Men om bolaget inte längre kan betala sina skulder alls bör du ansöka om konkurs så snart som möjligt. Det är den rättsliga och säkra vägen som skyddar både dig och dina leverantörer.
Att likvidera ett bolag med skulder kräver noggrann planering och juridisk förståelse. Oavsett vilket alternativ som passar dig bäst är det ofta klokt att ta hjälp av en bolagsservice eller ekonomisk rådgivare. Särskilt om du överväger snabbavveckling eller om bolaget har en komplicerad skuldsituation. Rätt beslut i rätt tid kan spara både pengar och ansvar i längden.